0 Läs mer >>
Hej hej! 
 
Idag har Gunilla (2015) pratat om handdockan och dess betydelse. Hon tar upp fyra viktiga saker att tänka på när man skapar och använder handdockor:
  • Färg
  • Form
  • Rörelse
  • Riktning 
 
 För att dockan ska bli mest gynnsam i förskolan så ska den uppfylla dessa fyra kriterier. En som ofta glöms av är riktningen på handdockan. Med detta menar Gunilla (2015) vart dockan tittar när den pratar. För att dockan ska bli mer levande så är det viktigt att denna faktorn finns med och att dockan alltid har ögonkontakt när personen den pratar med. Dockans repliker får inte vara för långa och detta är för att barnen inte ska tappa intresset. 
 
Vi skulle göra var sin "strumpdocka" som vi ska använda längre fram i ett dramaförlopp. Jag valde att inte sy i min strumpdocka. Detta är delvis för att jag är värdelös på att sy men även för att visa att barnen kan skapa en simpel men användbar "strumpdocka" utan att behöva sy utan bara göra hål och trä igenom material. 
Det finns fördelar med att använda en docka i förskolan. Barnen tycker det inte är lika jobbigt att prata med en docka och de har lättare att anförtro sig till den. Det är med fördel också att använda den vid samtal om t ex känslor. 
 
När jag kom hem så satte jag mig framför spegeln och övade lite för att se hur jag hanterade dockan. Jag övade in lite rörelser som jag tyckte såg bra ut och jag provade på olika sätt hur man kunde rikta dockan mot en barngrupp. Detta tänker jag prova nästa gång jag är ute i verksamheten för att se hur det fungerar. Det kanske är ett bra alternativ för mig att använda en handdocka på förskolan i framtiden. 
 
Det här är Sven. 
 
Förskolan ska sträva efter att varje barn
  • Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den 
  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt att leka och lära
 

Referenser 

Gunilla Fihn. Drama 3 - Ledarskap och berättande. Högskolan i Borås, Campus Varberg, 2015-10-19.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Drama 3, ledarskap oc...

0 Läs mer >>
Hejsan! 
 
Idag har vi haft områdesdag och jag tillbringade den på min förskola. Jag tog tillfället i akt att försöka ta reda på vilka superhjältar barnen gillar mest och varför, vilka superkrafter de har och varför dem onda är onda. Jag ville se lite hur de såg på superhjältar. Det var roligt att jämföra dem med hur jag såg på superhjältar när jag var i deras ålder. Jag älskade att leka med batmanfigurer, spiderman, superman etc. Jag hade sån otroligt stor fantasi och när jag lekte med mina figurer så var jag i en helt annan värld så jag förstod när barnen var helt uppe i sin lek och knappt reagerade när det var lunchdags eller mellanmål. De var i sin egen lilla lekbubbla. 
 
Jag pratade med min handledare om min idé och hon tyckte det lät som en bra idé. Jag berättade också att det kan bli svårt men att det i alla fall var värt att försöka och hon stöttade migg till 100%. "Man lär sig av sina misstag" brukar man säga men inom förskolläraryrket så misslyckas man inte direkt. Man lär sig av vad som gick mindre bra och vad man hade kunnat göra annorlunda. Detta gav mig en liten extra push till att hålla mig till min plan om att göra en "Ljudbok" tillsammans med en grupp barn. 

Områdesdag

0 Läs mer >>
Godkväll! 
 
Idag var det sista fältdagen och jag har varit kluven om vad jag ska ha för didaktiskt material. Tankarna har gått fram och tillbaka. Jag har försökt att ta reda på barnens intresse och samtalat med dem så mycket som möjligt. Eftersom de inte har något tema på förskolan just nu så blir det lite svårare men jag tror jag har en lösning. Barnen pratar mycket om superhjältar, rymdskepp, skurkar osv. På rasten satt jag och skrev ner lite om vad vi har pratat om och gjort på födmiddagen. Vi byggde skepp och robotar med hjälp av "PlusPlus" och sedan så lekte vi med dem. Detta tyckte dem var riktigt roligt och jag såg verkligen hur de gick in i rollen som superhjälte med sin figur. 
 
Jag börjar tänka i banorna "saga" med bilder och ljud. Jag har en del erfarenhet av det eftersom jag sysslade med det en del när jag var yngre och på gymnasiet när jag läste ITMEDIA. Jag tror inte det hade varit svårt att ta bilder med barnen och sätta ihop men eftersom jag ville att barnen skulle var de ledande i skapandet så var jag tvungen att tänka steg för steg i hur jag skulle lyckas med att få in ljud och deras röster. Jag är inte riktigt klar i hur det ska gå till men jag har fortfarande lite tid på mig att klura ut hur jag ska lösa det. 

Fältdag 3

0 Läs mer >>
Idag har vi provat på övningar med Anna Gunnarsson (2015). Hon har introducerat "Bertas experimentbok" och "Tunda och Triton". Vi har bland annat provat på att spela spel med återvinningsmaterial. Spelet bestod av en stor spånskiva med 64 brickor i. som man hade klistrat på "topp-delen" av mjölkpaket (se bild). Där kunde man lägga i olika små föremål. Olika spel man hade kunnat spela var:
  • Sänka fartyg
  • Fyra i rad (eller mer)
  • Memory 
  • Othello
  • Fia med knuff

Detta var spel som bara ploppade upp i mitt huvud. Några kanske är lite för svåra men man hade alltid kunnat prova eller göra en lättare version av dem. 
 
Vi fick prova på ett spel där man utmanar varandra. Vi blev uppdelade i två lag och det ena laget fick lägga ut fyra olika färgade stenar i ett mönster över hela spelplanen och sedan sätta på korkarna. Det andra laget skulle nu ta reda på hur mönstret var genom att skruva av en kork i taget. De fick dock inte skruva allihopa. Av alla 64 brickor så fick man endast skruva av korken på 25. Detta gjorde det genast mycket svårare. Vi fick prata ihop oss och vara överens vid varje kork vi skruvade loss. Det var ett roligt spel och jag hade absolut kunnat tänka mig att göra ett liknande med barnen. Beroende på ålder och hur svårt man vill ha det så kan man ju alltid ha en mindre spelplan.
 
Om man t ex vill spela Fia med knuff så kan varje barn få göra sina egna spelpjäser. Detta gör de genom att klistra på små kort av dem själva på 4 stycken korkar som är blir deras personliga spelpjäser. Om man inte förstod hur Fia med knuff skulle gå till så ska jag förklara. Det gör man genom att efterlikna en riktig Fia med knuff-plan fast med "topp-delen" av mjölkpaketen. På bilderna ser man att brickorna har olika färger. Med hjälp av dessa kan man göra en riktig spelplan med de färger som är i ett riktigt fia med knuff (grön, gul, röd, blå). Självklart kan man välja andra färger också. 
 
 
 
 
Vi fick även i par prova på att göra experiment som fanns i boken "Tunda och Triton". Här skulle vi göra en egen katapult med hjälp av:
  • Gummiband
  • Marshmallows 
  • Plastsked
  • Grillpinnar
  • Tejp
Det var roligt och det kändes för en stund som om man gick på högstadiet igen och hade experiment på NO-lektionen. Tänk att man då gjorde sådana grejer med sånt bra återvinningsmaterial. Då tävlade man om vem som sköt längst eller kom längst med sitt projekt. Samma sak gjorde vi nu med katapulterna och det var riktigt roligt. 
 
 
 
Vi fick även göra en liten katapult gjord av:
  • Glasspinnar
  • Gummiband
  • Kork
  • Häftmassa
Den här tycker jag var lite svårare eftersom det var mer finmotorik och mer "pill". Man skulle få glasspinnarna på plats och få runt gummibandet så att de satt hårt för annars gled pinnarna isär och katapulten fungerade inte. Däremot så sköt denna katapulten längre än den med grillpinnar och Marshmallows. Det blev hårdare spänst i den här katapulten. 
 
Jag hade nog provat att göra katapulten med grillpinnar och marshmallows. Den med glasspinnar var svårare att göra, tyckte i alla fall jag men jag kan ha fel. Barnen kanske är mycket bättre än mig på det. 
De får öva på sin finmotorik och samarbeta med varandra och samtala. De blir medvetna om vad man kan göra med återvinningsmaterial, vilka möjligheter det finns. 
 

Referenser 

Gunnarsson, Anna (2015). Workshop, Navet. Campus Varberg [2015-10-19]
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Navet 2

0 Läs mer >>
Hej! 
 
Idag har det varit VFU-konfererns men min VFU-lärare kunde tyvärr inte komma. Tobias Ruthemberg höll föredrag om IKT (Informations och kommunikations teknik) och barns medievanor. Jag visste inte skillnaden mellan IKT och IT innan men det fick jag förklaring på idag av Ruthenberg (2015). Han förklarar att IT är informationsteknik, datorer, internet, surfplattor, mobiltelefoner etc. IKT är HUR man använder sig av informationsteknik i vardagen på förskolan. Det krävs att man är insatt när man använder sig av digitala medier eftersom barnen blir mer kunniga när det gäller internet-användadet med olika medier. Jag tror att Ruthenberg vill understryka med föreläsningen att IKT är den del av kursen och ska användas ute på VFU-n. Jag kommer att använda mig i mitt arbete på VFU-n av min dator och barnen kommer att få ta bilder med surfplattor och vara med och redigera i olika program och sedan lägga ut det på Pluttra (redskap, för dokumentation, kommunikation och information). Jag har självklart tänkt att ha en liten reflektion. Vad får man ladda upp på internet, varför, varför inte? Hur uppför man sig på internet? Internet, vad är det till för? 
 
Referens:
 
Ruthenberg, Tobias (2015-10-15) Campus Varberg
 

VFU-konferens

0 Läs mer >>
Hejsan! 
 
Idag var jag tillbaka på VFU-n och den här gången hade jag med mig gitarren för att ha lite sångsamling. Jag spelade låtar från det sånghäftet som Karin Lindahl (2015) hade med sig och delade ut på WS. Jag hade övat ackorden en del hemma och övat in texten (Bele Mama). Jag gillade den låten och den var simpel att spela på gitarr och texten var så enkel att även de yngre barnen kunde lära sig den utan större problem. Jag började med att sjunga utan gitarr så att barnen skulle lära sig texten. Därefter la jag in "klappet". När de hade någorlunda koll på det så lade jag till gitarren och då blev det genast mycket lättare. Barnen tyckte det var lättare att hålla takten med gitarren i bakggrunden. I slutet blev det riktigt bra och jag kände att det här kunde man utveckla och göra flera gånger och då kunde man sjunga andra sånger och göra andra rörelser. 
 
Jag har börjat punkta lite hemma vad jag vill göra för didaktiskt material under de tre veckorna vi skall vara ute. Det har inte varit lätt och jag har funderat länge. Jag har beslutat att gå efter eget intresse och jag har tänkt i banorna "musik och bild". Jag är inte säker men jag har skrivit ner lite idéer om t ex att göra en höstdans där barnen och jag tillsammans kan skapa en egen sång med en egen låttext. Det är bl a lite anledningen till att jag har provat att sjunga och göra rörelser med barnen idag.
 
 
Referens:
 
Karin Lindahl. Musik 2. Högsklan i Borås - Campus Varberg 2015-09-28. 

Fältdag 2

0 Läs mer >>
Hejsan! 
 
Idag har vi jobbat med tovning. Vi gjorde våran egen "ull-tavla". Vi började med att karda ullen och blöta ner den med varmt vatten. Vi sprutade på grön och gul såpa. Vi varnades innan att man kan få allergiska reaktioner av den gröna (bra att veta). Vi la ullen på svart plast, därefter fuktade vi händerna och "klappade" ullen för att få den mjuk och jämn. När vi kände oss nöjda så vek vi plasten över ullen och stampade lätt. Man gjorde detta två och två. När vi kände oss nöjda så fick vi en ny uppgift. Vi skulle skapa något på ullen som vi hade gjort. Vi fick välja vilka färger på ullen som vi ville ha på. Jag och johanna gjorde det enkelt för oss och gjorde ett hjärta med våra första bokstäver i, lite gulligt sådär. 
 
Jag tyckte detta var roligt att prova på men det tog tid, så det krävdes en hel del tålamod. Det underlättade att jobba två stycken. Eftersom de olika momenten tog tid så kunde man samtala med varandra och det var nog tur för annars hade man nog tröttnat ganska snabbt. Vi valde att göra ett hjärta med våra initialer eftersom vi ville inte göra det svårt för oss. Självklart kunde man utveckla och utmana lite mer men vi kände oss nöjda ändå. Andra hade solar, djur, gubbar, etc så vi valde att sticka ut lite och göra bokstäver med ett hjärta. Det som var svårt var när man skulle sticka på den färgade ullen  för att det skulle fastna ordentligt i den vita. Det tog tid och risken fanns att man kunde sticka sig på nålen man använde, den var vass. Man kunde hålla på länge för att få det perfekt men vi gav upp när vi kände oss tillräckligt nöjda. 
 
Jag tror att de äldsta barnen kan vara med och göra detta men en viss försiktighet eftersom det är vassa nålar med som man måste ta hänsyn till. Man kan nog inte vara för många heller när man gör det för det kan bli stökigt och trångt eftersom man behöver en del plats. Vattenbunkar som är överallt, nålar som ligger löst osv. Jag hade nog gjort aktiviteten i smågrupper. De samtalar och samarbetar med varandra. De får skapa och utveckla arbetet med sin kamrat och eftersom de jobbar två och två så tror jag inte att de tappar intresset med detsamma. I allmänhet tror jag att barn föredrar att jobba med en kompis än ensam. De känner sig tryggare och det blir lättare att reflektera när man har en kompis bredvid att bolla med. 
 
 
 
Lite mål som man kom att tänka på under arbetets gång:
 
Förskolan ska sträva efter att varje barn
  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmågan att leka och lära
  • Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler
  • Utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap   
 
Referenser
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Textil 2

0 Läs mer >>
Godkväll! 
 
Idag pratade Anna Gunnarsson bland annat om två viktiga nyckelord i kursen och det var: Nyfikenhet och kreativitet. Jag vill minnas att Anna sa att "Barn behöver grunderna i kreativitet och nyfikenhet för att barn ska vilja fortsätta lära och det är vårt uppdrag att tillägna dem den kunskapen". Ett tillåtande förhållningssätt, tillåtande miljö och engagerade pedagoger kan ha en stort inverkan på hur barn upptäcker kreativitet och nyfikenhet. Barnens inflytande och lärande kommer att utnyttjas mer om vi pedagoger vågar att vara mer nyfikna och kreativa med vår inställning till att försöka lösa problem. 
 
Jag tyckte att lektionen var bra och väldigt givande. Det kom upp saker om naturens kretslopp, miljön etc som jag inte alls hade så stor koll på. Det var kul att få göra lite uppdrag också där man fick chansa och diskutera med sina kamrater. Det var kul att se hur t ex mycket plast vi använder och vilka plaster som var mer farliga än andra. Något som jag kan tycka är synd är att vi inte får mer föreläsningar/WS om detta. Det finns så mycket mer att fördjupa sig i och diskutera. Det känns som att vi bara fått en bråkdel. Det tål att tänkas på för det är viktiga grejer detta som barnen kan ta del av i mycket tidig ålder. 
 
 
 Här är vår mindmap om olika saker som vi kopplade till nyfikenhet och kreativitet. 
 
Det talades också om vår miljö och bl a olika plaster som används och återvinns i vardagen och hur farliga de är. Detta kan ma göra med barnen genom att gå ut tillsammans och samla skräp/plast och sedan diskutera vad som är farligt och mindre farligt men då får man vara lite mer påläst först. 
 
 
Vi fick göra en lista om saker som vi tyckte det fanns på tok för lite av på förskolorna idag. 
 
Här fick vi en övning där vi med hjälp av snöret och klädnyporna som var numrerade med olika antal år skulle placera föremålen i rätt rangordning. Från det föremålet som förmultnade snabbast till det som förmultnade långsammast. Detta är också någonting man hade kunnat göra med barnen. De hade fått samtala och samarbeta med varandra. Här hade man också kunnat gå ut tillsammans med barnen och samla skräp och sedan göra samma sak fast då med det nya barnen samlat. 
 
 
Mål från läroplanen:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
  • Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
  • Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
  • Utvecklar nyanserat språk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra 
  • Utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen

Referenser 

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Navet 1

0 Läs mer >>
Idag har vi varit på Komedianten och sett en utställning som heter: Hur blir du en framgångsrik tiggare i Sverige? Vi träffade en förskolepedagog och en konstpedagog som började med att föreläsa om hur man som pedagog kan använda konst med utgångspunkt för barns lärande. Förskolepedagogen som heter Kristina delade med sig av sina erfarenheter som ateljérista och pedagogista och berättade om hur man på olika sätt får in konsten i barns lärande. Förskolepedagogen berättade även att det inte finns något rätt eller fel gällande konst. Vår egen erfarenhet är det viktigaste, hur berör konsten mig? Vilka känslor får jag? Vilken konst fångar mitt intresse? Vilka tankar får jag? Etc. Kristina berättade också att det är bra att efter varje besök ha en stund där barnen får dela med sig om vad de tyckte om besöket, vad som var bra, mindre bra, varför de kände så, intressant och tråkigt.  
 
Jag hade velat provat att låta barnen veta vad det är för utställning de ska på men även låta dem inte veta alls. Det skapar ju spänning för dem om de inte har en aning vad de ska få se. Man får ta del av deras hypoteser och fungeringar vilket jag kan tycka är roligt. Jag hade också velat se hur de hade upplevt besöket om de hade haft lite information om det. Det hade varit intressant att se hur de te x upplever fenomenet ur andra synvinklar och perspektiv. Det kan vara bra som pedagog att besöka konsthaller och muséer innan man besöker dem med barngruppen. Detta är för att känna till miljöerna och temat på utställningen. Det är också bra om man ska förbereda olika uppdrag/uppgifter kring de olika verken.  
 
 
Här har vi precis satt och väntar på att föreläsningen ska börja.  
 
Här är några mål som jag kom att tänka på. 
 
Förskolan ska sträva efter att varje barn
  • Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
  • Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
  • Utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
 

Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Studiebesök, Komedian...

0 Läs mer >>
Idag var det första fältdagen och jag var tillbaka på samma förskola som förra terminen. Det kändes väldigt skönt att vara tillbaka och få barnens glada blickar och hälsningar när jag kom. Det kändes bra att de kände igen mig efter en så lång tid. Några barn frågade om jag kom ihåg deras namn då skrattade jag och sa att de hade vuxit så mycket men om jag fick en minut att fundera så skulle jag nog komma på det. Jag kände inte igen vissa ansikten eftersom de hade fått längre hår eller blivit så långa och såg äldre ut men när väl pusslbitarna föll på plats så kopplade jag deras ansikten till deras namn. Efter halva dagen så kändes det som jag alltid hade varit där och kollegorna var glada över att ha mig tillbaka. Det kändes hur bra som helst och jag stortrivdes verkligen. 
 
Jag vet att man fick önska ny plats om man ville men jag valde att stanna. Med tanke på att vi skulle göra ett ganska stort arbete på så få veckor så kände jag att det skulle bli svårt, dels att komma in i en ny barngrupp men också lära känna pedagogerna och komma in i ett nytt arbetslag etc. Det hade tagit minst en till två veckor för att lära känna barnen och att de skulle känna sig trygga med mig. Jag valde det säkra före det osäkra. 
 
Under första dagen ville jag mjukstarta genom att bara observera, prata och umgås med barnen. Det kändes bra och jag kände i slutet att de hade vant sig snabbt över att jag var där. 

Fältdag 1