Redan under graviditeten, efter ca 6 månader är barnets hörsel färdigutvecklad enligt (Söderman & Riddersporre 2012, s. 22). Författarna beskriver hur en melodi tidigt blir barnets ”favoritmelodi”, d.v.s. en melodi som gör att barnet får en känsla av lugn och harmoni. Jag kan tycka att det är bra om man också frågar föräldrarna om barnet har någon favoritmelodi. Om man som pedagog vet barnens favoritmelodier kan det vara till stor hjälp vid t ex samlingar och vilan eftersom man vet vad som får det enskilda barnet lugnt och harmoniskt.
(Söderman m fl 2012, ss. 29-33) diskuterar begreppet bruksmusik vilket t ex innebär att:
- Barnen kan sjunga fram orden med ändrad betoning och klang jämfört med vanligt talspråk.
- Barnen kan använda olika tonhöjd för att signalera riktningar, t ex när man skjuter fart på en pulka och hojtar ”Nuuu åker viiiii” med ökande tonhöjd för att visa att det kommer att gå fort.
- Barnen ger leksaker mm liv genom att imitera de olika lätena, t ex ett barn som leker med en motorcykel brummar med läpparna. Man kallar det för onomatopoetiska uttryck.
- Barnen kan sitta och sjunga fram det de ritar. Det blir en hjälp att fokusera på det de gör.
- Barnen kan sjunga för att dämpa sin rädsla när det t ex är mörkt eller kusligt av någon anledning.
- Barnen kan t ex byta ut namnen i en sång och sätta in sina egna för att identifiera sig själva i sången.
Att använda instrumentalmusik kan vara användbart för många syften i förskolan. Jag tänker närmast på klassisk musik. Det finns alla möjliga typer av klassisk musik att välja mellan. (Söderman m fl 2012, s. 49) exemplifierar hur barn uttrycker sina känslor genom att rita teckningar som kopplas till musikstycket de får höra. Teckningarna kan t ex beskriva känslor eller bilder av vad musiken ger för associationer. Jag använder gärna klassisk musik i samband med vilan då avsaknaden av sång har en lugnande inverkan.
Om man ser musikundervisningen ur ett historiskt perspektiv så kan barnen idag vara med och skapa musik tillsammans med barngruppen och pedagogen, till skillnad från förr då barnen bara skulle lyssna på musik. Detta beskriver (Söderman m fl 2012, .s 91).
Kommunala musikskolan erbjuder musikundervisning från ca 10 års ålder. För att lära sig spela vid tidigare ålder krävs ett privat initiativ att t ex lära sig spela något instrument enligt Suzukimetoden. Det innebär enligt (Söderman m fl 2012, s.111) att någon förälder först lär sig spela instrumentet i fråga. Barnet ska spela på ett instrument som passar i storlek. Vid lektionerna är föräldern närvarande och får instruktioner från läraren som används för att öva dagligen hemma. Det krävs alltså totalt engagemang och tid från hela familjen för att ett barn ska lära sig att spela ett instrument enligt Suzukimetoden. Oftast kopplar man Suzukimetoden med fiolspel eftersom upphovsmannen var violinist men metoden går att tillämpa på alla instrument. Jag har själv spelat piano i kommunala musikskolan och vet hur svårt det är att hålla händerna hovrande över klaviaturen. Man har inget stöd för händerna, det är bara fingrarna som ska trycka på tangenterna. Samtidigt gäller det att läsa noterna, d.v.s. man får inte stirra på händerna hela tiden. Till och med fötterna har pedaler att trycka på. Detta ställer mycket höga krav på motorik och simultankapacitet, d.v.s. förmåga att utföra flera saker samtidigt. Om man jämför med t ex fiolspel så har vänsterhanden i alla fall stöd men där gäller det istället att höra när man spelar fel och blixtsnabbt korrigera.
Idag finns det t ex iPads på många förskolor. Det betyder att det finns många möjligheter för barnen att skapa egen musik med olika appar. Med Garageband och lite hjälp av en entusiastisk pedagog kan barnen lätt skapa egen musik. Detta är helt i linje i med det forskningsprojekt som redovisas i (Söderman m fl 2012, s. 161) där barn fått möjlighet att skapa musik med hjälp av dator.
Här är de mål från läroplanen som jag tycker passar bra in på musik:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
- Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
- Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
- Utvecklar sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
Källförteckning:
- Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. Utg. Stockholm: Natur och Kultur (190s)
- Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442