Efter lunchen samlades vi utanför Röhsskan muséet. En guide som hette Tanja Axelryd (2015) kom ut och presenterade sig själv. Vi blev indelade i större grupper där vi skulle diskutera om hur inbjudande byggnaden var och varför vi trodde att den var byggd som den var.
Tanja berättade att de hade ett arbetssätt på Röhsska som skapade delaktighet, intresse och nyfikenhet. Vi fick pröva på att vara en barngrupp. När vi kom in på muséet så samlades vi kring en vit fläck på golvet. Tanja berättade för oss att det var en fossil som tillhörde en bläckfisk som levde för flera tusen år sedan. Det fanns en anledning till att Tanja berättade detta. Det var därför att det fanns många trappsteg på muséet och för en barngrupp med kanske lite yngre barn så kunde det lätt bli jobbigt för dem att gå och då använde Tanja sig av fossilen för att väcka deras uppmärksamhet. Hon bad barnen att räkna efter de fossiler de hittade i trappan när de gick. Inresset ökarde då när barnen fick en uppgift/uppdrag.
Här är det första rummer vi stannade vid som kallades för "skattkammaren" eftersom det finns föremål i guld men även i silver. Tanja blandade in de olika föremålen i sagor för att väcka barnens intresse.
När vi gick vidare och kom till ett rum med den här tavlan så frågade Tanja oss precis som hon hade gjort med en barngrupp om vi kunde hitta något som har med vatten att göra. Direkt vändes allas blickar mot detta konstverk som bestod av träd som speglades sig på vattenytan. Tanja satte på låten "Havet är djupt" från Den lilla sjöjungfrun och gav oss några frågor som vi skulle diskutera med varandra: Ser vattnet varmt eller kallt ut? Varför? Vad finns i vattnet? Kan man ta sig till andra sidan och hur i så fall? Därefter skulle vi även röra oss som vatten när det blåser och är storm. Det var bra tyckte jag för då fick man sträcka på sig och skaka loss benen och det tror jag är viktigt när man är på museum med en barngrupp.
Tanja berättade att hennes mål inte var att undervisa om de olika verken som fanns utan att ge barnen en upplevelse och inspiration. De ska få vara delaktiga och låta deras egna tolkningar komma först. Barn har olika erfarenheter och och tolkar saker på sitt sätt. Om man uppmärksammar detta såsom Tanja gör i sitt arbetssätt så tror jag att det blir en jämnlik stämning där allas tyck och tänkanden blir lika mycket värda.
Det var intressanta föremål och jag tror att barnen hade tyckt det också. Det var massa olika färger och former. Inget var det andra likt och det var bra.
Rundturen med Tanja var toppen. Till skillnad från det förra så var konstverken mer intressanta. Det berodde nog också på att Tanja kopplade många verk till förskolan och hur man hade kunnat arbeta med barnen.
Jag hade absolut kunnat tänka mig att komma dit med en barngrupp. Det var en inbjudande miljö och mycket uttrymme. Barnen hade fått skapa och använda olika material i verkstaden som muséet hade. De kanske hade prövat material de inte sett tidigare. Verkstaden hade gett barnen en möjlighet att skapa fritt. De hade också kunnat få hjälp/idéer av personalen som jobbade där. Syftet med deras skapande var inte att de skulle ta med sig det hem, utan själva skapandet i sig och dess reflektion kring det. Detta får mig att tänka på vad en estetisk läroprocess handlar om, "Att låta skapandet vara målet i sig och att få använda sina sinnen". Jag tycker det hade varit roligt att dokumentera barnens vistelese och deras tankar kring besöket på Röhsska.
Referenser:
Tanja Axelryd. Muséepedagog på Röhsska muséet. Göteborg 2015-09-23
