Jag personligen har inte så stor erfarenhet av textil. Det är inte särskilt vanligt att killar intresserar sig för det eftersom textil traditionellt är ett typiskt kvinnligt område enligt (Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu 2010, s. 9).
(Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 59) beskriver hur betydelsefullt det är att uppmuntra och stötta barnen för att behålla deras intresse. Uppmuntran gör att de får bättre självförtroende och de vågar prova på nya saker. Man stöter även på svårigheter när man arbetar med textil. Framför allt krävs det stort tålamod från barnen och att de försöker. Ibland kan det ta tid att komma fram till en lösning. (Björkdahl Ordell, 2010, s. 4) förklarar att det är viktigt att uppmuntra barnet till att finna egna lösningar till problemet istället för att få det ”serverat” av pedagogen.
Att göra ett lapptäcke, vilket beskrivs i (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 37-46), är ett bra exempel på en aktivitet som kräver samarbete, problemlösning och matematiskt tänkande. Man kan börja med att sammanfoga enkla former, t ex kvadrater, för att sedan utveckla tekniken och prova andra geometriska former. Arbetssättet bygger på Vygotskijs teori om barns lärande. Sammanfogandet av enkla former sker i en utvecklingszon. När nya former introduceras krävs nya lösningar vilka tas fram genom diskussioner med kompisar eller pedagoger. Resultatet blir att barnet går vidare till nästa utvecklingszon. Detta gäller inte bara när man skapar ett lapptäcke utan även andra områden inom textil, t ex när man flätar. Desto fler trådar man använder ju mer avancerat blir det men resultatet kan bli mer imponerande.
När man arbetar med textil stimuleras både den matematiska och den språkliga utvecklingen hos barnen enligt (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 29). Detta kan exemplifieras vid arbete med t ex ”textiltryck”. Barnen får lära sig bl a vad olika färger heter, lägesbestämningar såsom över, under, bredvid etc, hur mönster skapas med olika verktyg mm. Det blir också tillfällen där barnen får sortera efter mönster, färg, nyanser mm. Andra matematiska begrepp som tränas är mätning och rumsuppfattning. Ofta görs en ritning eller modell i en mindre skala och det gäller att det färdiga arbetet ska överensstämma med modellen.
Vävning är något som alla kan göra. Väver gör man överallt runt om i världen. Detta är något som man kan utnyttja i förskolan. En förälder med annan etnicitet kan komma och visa textila arbeten från sitt hemland och beskriva hur de är framställda. På Högskolan i Borås har man enligt (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 58) dragit fördel av att det finns studenter med olika kulturella bakgrunder.
Jag hade gärna velat arbeta mer med textil i förskolan. På de förskolor jag arbetat på har det framför allt saknats kunskap och material. Det finns pedagoger på förskolan som vet hur man syr och broderar men för att utveckla arbetet krävs det ännu mer kunskap. Jag hade gärna sett att en pedagog med textil kompetens finns på förskolan.
Jag tycker det är roligt när man får vara kreativ och tillverka eller skapa saker, finna egna lösningar, komma på egna idéer eller se ovanliga samband. En kreativ process inom textil är när du t ex använder andra material än just garn eller tråd. Det kan vara material som finns utomhus; gräs, grenar, löv mm vilket illustreras i (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 47). Jag upplever en kreativ process genom att arbeta ”utanför boxen”. Jag kan planera en aktivitet och ha vissa hållpunkter men jag kan ändå under aktivitetens gång komma på nya sätt att göra den på.
Det här är de målen jag tycker passar när man arbetar med textil:
Förskolan ska sträva efter att varje barn
- Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
- Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
- Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
- Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring
- Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar
Källförteckning:
- Susanne Björkdahl Ordell, Gerd Eldholm och Kerstin Hagstrand Velicu (2010). Lär genom textil – en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. Högskolan Borås.
- Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket.
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442