Idag har jag och min flickvän Johanna (hjälper mig med bilder) varit på Universem och Världskulturmuséet i Göteborg. Jag tänkte börja med vårt besök på Universeum.
Vi besökte Universeum och jag var ganska spänd på att gå dit eftersom jag inte har varit där på säkert över 10 år. Jag har bara positiva minnen därifrån eftersom det vart som ett lekpalats för mig. Jag tyckte det skulle bli riktigt spännande att få se vad som hade förändrats och om de hade utvecklat något. Jag kommer ihåg att man kunde göra/skapa väldigt mycket och att det fanns så mycket att se.
När vi kom dit såg vi direkt en skyllt att de höll på att göra om en del och då kände man lite "Ja det var ju typiskt". Men vi gick in i alla falli hoppet om att de inte gjorde om alltför mycket.
Vi började med att gå igenom alla rum där man kunde göra experiment och annat.
På den första våningen vi var på så var temat rymden och det har alltid tyckt vart roligt. Det var väldigt intressant och det fanns massa fräcka saker och maskiner som man kunde prova på. På dessa bilder så ser vi bl a hur mycket jag skulle väga om jag stod på planeten Mars. Jag fick prova att sitta på en rymdtoalett vilket inte var speciellt skönt. Överallt fanns det olika klipp med fakta om rymden, planeter, raketer osv.
Besöket på "rymdvåningen" tycker jag att alla barn ska få prova på. Det fanns saker för barn i alla åldrar. Det var så mycket att se och prata om. Dock tror jag man måste berätta det på ett sätt så barnen förstår och finner det inressant. Om man börjar prata fakta som en vuxna hade pratat sinsemellan så tror jag de hade tappat intresset ganska fort. Det hade gällt att fånga deras uppmärksamhet genom att t ex jämföra ett exempel med vår vardag. Det kunde t ex vara att vi känns tunga som bly här på Jorden men på månen så är vi lätt som en fjäder. Sådana simpla saker bara tror jag de nappar på mer än att stå och rapa ord som inget barn förstår. Jag tror man hade kunnat spendera en hel dag BARA på den våningen för det fanns så mycket. Barnen hade säkert fått svar på många frågor de tänkt på bara genom att titta, känna och lukta.
Nästa våning vi kom till handlade om hälsa. Där fick man gå in och testa sin kropp och knopp. Man fick se hur stark man var, personlighet, uthållighet, tävla mot varandra i t ex armbrytning, springa och göra ett snabbhetstest, mjuka upp kroppen på rörlighetsstationer. Här tog jag tyvärr inga bilder eftersom hela våningen kryllade av barn och det var i princip omöjligt att ta en bild utan att få med någons ansikte.
Denna våningen var lite mer som en lekplats med olika stationer där barnen kunde göra av med sin energi. Det kändes när man såg på föräldrar som gick ut och in att detta var en bra plats för att lämna barnen för stunden så dem kunde gå och ta en fika i lugn och ro. Det gjorde mig lite upprörd. Detta var ju ett utmärkt tillfälle att göra saker med sina barn. Man kunde tävla med eller mot varandra, samarbeta och samtala och prova nya utmaningar som de kanske inte alls tidigare provat. De får öva sin motorik, balans, styrka etc. Möjligheterna var många men initiativet var dåligt. Jag sa till johanna att om jag hade haft mitt barn där så hade någon fått släpa ut oss därifrån för det såg så roligt ut.
Nästa våning vi kom till hette "Explora" och där fick man experimentera med världens alla material kändes de som.
På de översta bilderna får ni se mig pröva och se hur mina reflexer är. Genom att trycka på knappen så startar man tiden. Då och då släpper pinnarnas magnet som de hänger i och man ska försöka hinna fånga dem. Det var riktigt klurigt och jag kan erkänna att jag bara fick tag på den (pinsamt att säg). På de andra två bilderna ser ni hur Johanna utmanar sin reaktionsförmåga och om hon ser lamporna när de lyser. På en viss tid ska hon hinna trycka på så många lampor som börjar lysa som möjligt. Det är inte så lätt som det ser ut kan jag lova men kul var det.
Dessa övningar tror jag skulle vara kul och nyttigt för barnen i en barngrupp. De får öva sin reaktionsförmåga och använda synen väldigt mycket. Man hade jobba två och två för att underlätta och samarbeta.
Här fick vi pröva på minnet och det var verkligen spännande och intressant. Som ni ser på bilderna så blinkade det lampor, båda röda och gröna. De gröna visade en stig som man kunde gå på till andra sidan till "mål". Om man hamnade på de röda lamporna så kom det ett ljud som visade att man hade gått fel. I 10 sekunder lös alla lampor så man var tvungen att memorera stigen snabbt.
Den här aktiviteten som jag kallar den är väldigt rolig men också väldigt ansträngande. Mot en "greenscreen" så fick man vara målvakt och rädda skott med bollar som kom farande i olika höjder. De höll på länge också och skotten varierade hela tiden så det var ingen lätt uppgift. Man behövde sträcka sig ganska långt med för att nå vissa bollar. Här gäller det att veta lite rumsuppfattning just när det gäller högt och lågt. Här kan barnen samarbeta två och två men för att utmana sig själv hade de nog kunnat prova att köra ensam och se hur det hade gått. De hade nog fått springa en del men det är ju bara bra.
På Universeum kan man också se levande djur från hela världen. Från små insekter och ormar till stora hajar och enorma fiskar. Det fanns också olika klimat. När man t ex var i regnskogen var det ett hett och tropiskt klimat och luftfuktigheten var hög. Jag tänker mig in om man hade haft en barngrupp med sig därinne. Hur hade deras tankar gått när man snabbt går från att det är lite kyligt till denna fuktiga omgivning? De kanske spekulera och diskutera om varför det är fuktigt. Det kanske finns något barn som kan koppla det varma klimatet till ett annat land de vart i. Det flög små fåglar fritt och det fanns apor som hoppade runt. Detta tror jag hade passat barn i alla åldrar. Det hade varit en stor upplevelse att se apor på nära håll vilket man annars sällan ser. Framförallt inte när de går så fritt. Det fanns olika skyltar om djuren och då är det viktigt som pedagog tycker jag att man berättar lite enkel fakta om djuren och vilka regler som gäller om det står något speciellt, t ex "mata inte aporna".
Jag tycker att Universeum är ett måste att åka till med enbarngrupp. Det är en otrolig upplevelse och kan varken vara för ung eller för gammal. Dock så känner jag att man ska ha planerat innan och ha ett syfte med att åka dit. Detta är därför att Universeum är så stort och det finns så mycket att göra vilket gör att det kan bli svårt att hinna med allt. Därför kan man innan se vad barnen är intresserade av eller kanske ha besöket i samband med ett tema som de jobbar med på förskolan. Om de t ex är mer intresserade av bygga och skapa kan man lägga mer fokus på den delen och den våningen när man är där. Om temat är fiskar i havet så kan man hålla sig mer till den delen av Universeum.
Efteråt gick vi till Världskukturmuséet och där fick vi en glad överaskning. Det hade nyligen öppnat en ny utställning som heter TILLSAMMANS. Tillsammans är tryggt roligt och starkt. Men det kan också vara jobbigt och svårt. Ingen kan leva ensam. Tillsammans är en utställning där man kan leka och lära av varandra. Man kan dansa, bråka och bli sams. Man kan skiljas åt och träna på att förstå varandra.
Det första rummet vi kom till handlade om skuggor och ljus. Det var riktigt mysigt därinne. Med vår fantasi kan vi skapa nya världar tillsammans. Allt är inte vad det ser ut att vara. Här kan man skapa nya världar, former och stämningar med hjälp av skuggor och ljus. Jag tyckte det var intressant som bara den. Bara här hade man kunnat spendera en hel eftermiddag.
Miljön var helt magisk. Som ni kan se på bilderna så är det jättemysigt. Det var barnanpassat med och det gillar jag. Här kunde barnen röra sig fritt och det var heltäckningsmatta så de kunde rulla runt och hoppa utan att göra sig illa. De olika rummet hade lågt i tak så vi vuxna fick böja oss när vi gick in.
Vid denna lilla apan så kunde man lyssna på vad som stod i rutan. Det underbara var att om man inte förstod svenska så kunde man vrida en spak som gjorde att man fick lyssna på samma text igen fast på engelska. Stycket stod också på båda språken om man hade nedsatt hörsel eller ville läsa själv.
På de två nedersta bilderna kunde man gå i i olika bås där man fick se en film med olika situationer där de bråkar. Om man tycker något är orättvist, måste man behöva bråka för att ändra på det? Kan man bråka för att bli sams, hur? Några frågeställningar man kan fråga barnen. De två översta bilderna är med instrument och skor från andra kulturer, riktigt fräcka tycker jag. Det är intressant att se hur andra i världen lever och har det.
I dansrummet fick man dansa och lära sig stegen som de här personerna visar på skärmarna. När vi var härinne var det 4 barn som dansa för fullt och det såg så gulligt ut. De tyckte verkligen det var roligt. Musiken var från alla delar av världen och det är något man kan diskutera med barnen om. Hur är musiken runt om i världen. Vilka intstrument använder de? Sjunger de annorlunda? Dansar de på samma sätt som vi? Det finns massvis att diskutera om. Vi dansar av olika anledningar. Det kan vara för att vi känna att vi hör ihop eller kanske för att stänga andra ute. Det är fest och då dansar vi tillsammans eller att få kontakt med andra världar.
Här är mörka grottan. Här får man använda sina sinnen och undersöka med händerna och näsan. Kan barnen gissa tro vad som gömmer sig i grottan? Detta är ett utmärkt tillfälle att använda sina olika sinnen. Jag och Johanna provade och det var spännande och intressant. Något som jag tyckte var bra var att på alla kanter som man kunde slå sig satt det mjuka muddar som var mjuka. De har verkligen tänkt till med skaderisken när de gjorde detta rummet.
Förstår andra vem man är? Här gör man sig förstådd med föremålscharader. Hur många charader hinner man med tro, innan tiden rinner ut? Detta är något jag hade kunnat göra på förskolan. Det verkar som en rolig idé och jag tror barnen skulle uppskatta leken med. Vem gillar inte charader liksom?
Detta tyckte jag var väldigt fint. "Var känner du saknad? Rita på bilden". Detta tyckte jag nog var allra bäst faktiskt. Här får man se hur barn delvis visar sina känslor. De visar konkret vart i kroppen de känner mest saknad. Den här delen kommer jag ta med mig och göra ute i verksamheten. Den är helt underbar.
Detta är bara en bråkdel av vad man kan göra på utsällningen "TILLSAMMANS". Det finns så mycket mer att se och göra tillsammans. Det positiva är att utsällningen kommer finnas där upp till 10 år ungefär så det finns gott om tid att hinna gå dit för det tycker jag är ett måste. Jag kan knappt beskriva med ord hur mycket jag uppskattade genom att bara traska runt i lugn och ro och se, känna, lukta, undersöka osv. Alla barn som sprang rung och hade jätteroligt. Jag rekomenderar verkligen att gå dit. En helt ny upplevelse.
Tack för mig!
