0 Läs mer >>

Redan under graviditeten, efter ca 6 månader är barnets hörsel färdigutvecklad enligt (Söderman & Riddersporre 2012, s. 22). Författarna beskriver hur en melodi tidigt blir barnets ”favoritmelodi”, d.v.s. en melodi som gör att barnet får en känsla av lugn och harmoni. Jag kan tycka att det är bra om man också frågar föräldrarna om barnet har någon favoritmelodi. Om man som pedagog vet barnens favoritmelodier kan det vara till stor hjälp vid t ex samlingar och vilan eftersom man vet vad som får det enskilda barnet lugnt och harmoniskt.

 

(Söderman m fl 2012, ss. 29-33) diskuterar begreppet bruksmusik vilket t ex innebär att:

  • Barnen kan sjunga fram orden med ändrad betoning och klang jämfört med vanligt talspråk.
  • Barnen kan använda olika tonhöjd för att signalera riktningar, t ex när man skjuter fart på en pulka och hojtar ”Nuuu åker viiiii” med ökande tonhöjd för att visa att det kommer att gå fort.
  • Barnen ger leksaker mm liv genom att imitera de olika lätena, t ex ett barn som leker med en motorcykel brummar med läpparna. Man kallar det för onomatopoetiska uttryck.
  • Barnen kan sitta och sjunga fram det de ritar. Det blir en hjälp att fokusera på det de gör.
  • Barnen kan sjunga för att dämpa sin rädsla när det t ex är mörkt eller kusligt av någon anledning.
  • Barnen kan t ex byta ut namnen i en sång och sätta in sina egna för att identifiera sig själva i sången.

 

Att använda instrumentalmusik kan vara användbart för många syften i förskolan. Jag tänker närmast på klassisk musik. Det finns alla möjliga typer av klassisk musik att välja mellan. (Söderman m fl 2012, s. 49) exemplifierar hur barn uttrycker sina känslor genom att rita teckningar som kopplas till musikstycket de får höra. Teckningarna kan t ex beskriva känslor eller bilder av vad musiken ger för associationer. Jag använder gärna klassisk musik i samband med vilan då avsaknaden av sång har en lugnande inverkan.

 

Om man ser musikundervisningen ur ett historiskt perspektiv så kan barnen idag vara med och skapa musik tillsammans med barngruppen och pedagogen, till skillnad från förr då barnen bara skulle lyssna på musik. Detta beskriver (Söderman m fl 2012, .s 91).

 

Kommunala musikskolan erbjuder musikundervisning från ca 10 års ålder. För att lära sig spela vid tidigare ålder krävs ett privat initiativ att t ex lära sig spela något instrument enligt Suzukimetoden. Det innebär enligt (Söderman m fl 2012, s.111) att någon förälder först lär sig spela instrumentet i fråga. Barnet ska spela på ett instrument som passar i storlek. Vid lektionerna är föräldern närvarande och får instruktioner från läraren som används för att öva dagligen hemma. Det krävs alltså totalt engagemang och tid från hela familjen för att ett barn ska lära sig att spela ett instrument enligt Suzukimetoden. Oftast kopplar man Suzukimetoden med fiolspel eftersom upphovsmannen var violinist men metoden går att tillämpa på alla instrument. Jag har själv spelat piano i kommunala musikskolan och vet hur svårt det är att hålla händerna hovrande över klaviaturen. Man har inget stöd för händerna, det är bara fingrarna som ska trycka på tangenterna. Samtidigt gäller det att läsa noterna, d.v.s. man får inte stirra på händerna hela tiden. Till och med fötterna har pedaler att trycka på. Detta ställer mycket höga krav på motorik och simultankapacitet, d.v.s. förmåga att utföra flera saker samtidigt. Om man jämför med t ex fiolspel så har vänsterhanden i alla fall stöd men där gäller det istället att höra när man spelar fel och blixtsnabbt korrigera.

 

Idag finns det t ex iPads på många förskolor. Det betyder att det finns många möjligheter för barnen att skapa egen musik med olika appar. Med Garageband och lite hjälp av en entusiastisk pedagog kan barnen lätt skapa egen musik. Detta är helt i linje i med det forskningsprojekt som redovisas i (Söderman m fl 2012, s. 161) där barn fått möjlighet att skapa musik med hjälp av dator.

 

Här är de mål från läroplanen som jag tycker passar bra in på musik: 

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den
  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
  • Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
  • Utvecklar sin skapande förmåga och förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama

 

 

Källförteckning:

  • Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012) Musikvetenskap för förskolan. 1. Utg. Stockholm: Natur och Kultur (190s)
  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
    Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Fördjupning Musik

0 Läs mer >>

Jag personligen har inte så stor erfarenhet av textil. Det är inte särskilt vanligt att killar intresserar sig för det eftersom textil traditionellt är ett typiskt kvinnligt område enligt (Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu 2010, s. 9).

 

(Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 59) beskriver hur betydelsefullt det är att uppmuntra och stötta barnen för att behålla deras intresse. Uppmuntran gör att de får bättre självförtroende och de vågar prova på nya saker. Man stöter även på svårigheter när man arbetar med textil. Framför allt krävs det stort tålamod från barnen och att de försöker. Ibland kan det ta tid att komma fram till en lösning. (Björkdahl Ordell, 2010, s. 4) förklarar att det är viktigt att uppmuntra barnet till att finna egna lösningar till problemet istället för att få det ”serverat” av pedagogen.

 

Att göra ett lapptäcke, vilket beskrivs i (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 37-46), är ett bra exempel på en aktivitet som kräver samarbete, problemlösning och matematiskt tänkande. Man kan börja med att sammanfoga enkla former, t ex kvadrater, för att sedan utveckla tekniken och prova andra geometriska former. Arbetssättet bygger på Vygotskijs teori om barns lärande. Sammanfogandet av enkla former sker i en utvecklingszon. När nya former introduceras krävs nya lösningar vilka tas fram genom diskussioner med kompisar eller pedagoger. Resultatet blir att barnet går vidare till nästa utvecklingszon. Detta gäller inte bara när man skapar ett lapptäcke utan även andra områden inom textil, t ex när man flätar. Desto fler trådar man använder ju mer avancerat blir det men resultatet kan bli mer imponerande.

 

När man arbetar med textil stimuleras både den matematiska och den språkliga utvecklingen hos barnen enligt (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 29). Detta kan exemplifieras vid arbete med t ex ”textiltryck”. Barnen får lära sig bl a vad olika färger heter, lägesbestämningar såsom över, under, bredvid etc, hur mönster skapas med olika verktyg mm. Det blir också tillfällen där barnen får sortera efter mönster, färg, nyanser mm. Andra matematiska begrepp som tränas är mätning och rumsuppfattning. Ofta görs en ritning eller modell i en mindre skala och det gäller att det färdiga arbetet ska överensstämma med modellen.   

 

Vävning är något som alla kan göra. Väver gör man överallt runt om i världen. Detta är något som man kan utnyttja i förskolan. En förälder med annan etnicitet kan komma och visa textila arbeten från sitt hemland och beskriva hur de är framställda. På Högskolan i Borås har man enligt (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 58) dragit fördel av att det finns studenter med olika kulturella bakgrunder.

 

Jag hade gärna velat arbeta mer med textil i förskolan. På de förskolor jag arbetat på har det framför allt saknats kunskap och material. Det finns pedagoger på förskolan som vet hur man syr och broderar men för att utveckla arbetet krävs det ännu mer kunskap. Jag hade gärna sett att en pedagog med textil kompetens finns på förskolan.

 

Jag tycker det är roligt när man får vara kreativ och tillverka eller skapa saker, finna egna lösningar, komma på egna idéer eller se ovanliga samband. En kreativ process inom textil är när du t ex använder andra material än just garn eller tråd. Det kan vara material som finns utomhus; gräs, grenar, löv mm vilket illustreras i (Björkdahl Ordell m fl 2010, s. 47). Jag upplever en kreativ process genom att arbeta ”utanför boxen”. Jag kan planera en aktivitet och ha vissa hållpunkter men jag kan ändå under aktivitetens gång komma på nya sätt att göra den på. 

 

Det här är de målen jag tycker passar när man arbetar med textil:

Förskolan ska sträva efter att varje barn

  • Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära
  • Utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga
  • Utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande
  • Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt mätning, tid och förändring
  • Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar 


 

Källförteckning:

  • Susanne Björkdahl Ordell, Gerd Eldholm och Kerstin Hagstrand Velicu (2010). Lär genom textil – en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. Högskolan Borås.
  • Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket. 
    Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

 

Fördjupning Textil